Jag säger det med dessa orden-

Är jag jobbig här på jorden?

Jag känner ofta såhär-

Mitt liv är skit, jag borde aldrig kommit hit.

Jag sitter här ensam på stolen-

Jag är ju bara en av miljonen.

Skulle det förändras om jag försvann?-

Ni kan ju hindra mig om ni kan.

Jag har försökt så länge nu,

orkar inte mer, när tar detta slut?

Jag sätter mig och tittar ut,

leker med tanken om hur det kommer vara när det tar slut.

Varför är det just jag, den svagaste av alla,

varför är det just jag som ska behöva falla?

Detta vill jag fråga alla, men jag litar ej på de,

det kan ni nog själva se.

Detta är vad min hjärna säger,

mitt hjärta vill ej detta

Men det är svårt att låta det bestämma, när man känner en sådan hetta.

Jag kommer att brinna upp inifrån och ut...

HJÄLP

Detta måste få ett slut.