De kan saker om livet,,Bara inte de sakerna du kan, eller jag kan för man kan omöjligt uppleva allt.
Du vet vissa delar, jag andra, nästa vet några o nästa några andra. Vissa av de delarna kanske vi har gemensamt men inte alla.
Sedan tror ju jag på att det finns de som vet mer och mindre. Men i helhet tror jag att vi alla vet lika mkt egentligen,
men som jag, vet mkt om den "mörka" sidan, och nån annan kanske vet lika mkt om den "ljusa".
Men jag tror inte på det ändå.
Det kan ju inte vara så...
Jag tror helt enkelt på att vissa kan/vet mer om "livet" än andra.
Men de som vet mindre e inte sämre människor!
Det e bara så att de som vet mer inte blir kloka på hur de tänker och tvärt om. Ibland kan en som inte fattar ett skit om en sak lägga sig i o då blir man ju förbannad.... Men det e ju bara för att den tror att det e rätt?
Men vem vet ja kanske oxå e helt ute o cyklar ^^
Alltså ja menar typ att ingen vet egentligen någe om hur livet för en annan ska vara. Man kan bara hjälpa sig själv.
Ingen ser på livet på samma sätt som en annan.
Så därför skiter ja i hjälp från "proffs", för de kan ju enligt min tro inte hjälpa mig.
Alltså de går utbildning? För o bli "bra",,, men det e ->EN?<- människa som först har kommit på hur utbildningen ska gå till? Och så måste de lära sig efter det? Och sedan säger de att de e "experter" på mänskligt beteende? det e ju för det första inte sant?!!
Alltså alla fungerar ju olika,,
och om "proffsen" ska sitta o bli förvånade över det ja säger e det ju sjukt.
De ska väl komma med förslag och hjälpa mig? Jag vet att vi inte pratat mycket men jag vill inte riva upp gamla sår,
så,, jag försökte jobba på nuet, men de blev bara förvånad över hur stark jag var.
Att ja själv kunde bestämma att ja ska låta bli o skada mig,
Men asså, det e ju inte så svårt egentligen? vill man inte så vill man inte det e ju bara att säga nej?!! Om man vill skada sig så gör man det..och ja, jag vill skada mig för o bli av med smärtan, men ...¨ Jag vill även visa mig stark,
jag vill även kunna leva ett annat liv så... jag ska komma skolan mån utan ärr, jag ska leva utan de. och nu eftersom ja bestämt mig för det så e det klart att ja klarar det, så enkelt är det! Eller har verkligen andra människor så svårt för det?
Som de som röker tex. Antingen började de av grupptryck eller av en större anledning.
och de säger "Ja ska sluta".
likadant de som dricker, de säger "ja ska sluta med det".
Men om de inte bestämt sig för att de verkligen vill klara det kommer de ju kunna bryta löftet!
Att bryta ett löfte man inte vill hålla, det är ju jättelätt!
Men om de verkligen vill sluta borde de klara det, för suget efter en cigg försvinner,
precis som suget för att skada sig elr dricka försvinner.
SIMPELT
tkr jag
va tkr ni?
som sagt, man bestämmer sitt eget liv....
