Du bär på smärta tung som sten, du bär på smärtan kommer aldrig bli hel.
Sorgen är för stor, tankarna förmånga... Det är inte konstigt att du på natten inte kan somna.
Du söker, söker svar, på alla de frågor som du har.
Du har kommit en bit på den långa resans väg, men än har du inte löst alla dina besvär.

Du har lättat på smärtan genom att dela den med få, men hur många lyckas att förstå? Att du ej på egna ben orkar stå....
Du hoppas på förståelsen, men du vet att det är få som den har.
Alla kan inte svara på dina frågor, det är inte alla som har kloka svar.
Men lova att du tar vara på de få vänner som du har, som faktiskt förstår, som din djupa kunskap når.
Detta är kanske det bästa du får?
Vi får se hur det ser ut om några år.

Du är stark,
Stark som orkar tro, orkar hoppas orkar ro. Ro mot frihet ro mot kärlek, ro mot allt som lycka bär.
Jag ser allt hur du kämpar mot dina besvär!
Jag i dig mitt hjärta är kär! Ja jag säger som det är!

Men kanske att du kan,, Bara släppa styrkan lite grann?
Att du kanske kan hoppa ur båten med de starka väggarna, bara falla ner i havet?
I havet av svaghet?
Bara lite, ett tag, nån dag?
Bara för att kunna gråta, kunna slappna av? , sedan är det vågor, vågor som dig tar, vaggar dig lätt i sin famn, och du lyckas ändå komma tryggt i hamn.

Släpp din sorg, riv din starka borg, låt tårarna falla... Falla för dig, falla för oss!

---> Just ...